Ett lönetillägg är en komponent i Timeplans kostnadsberäkning. Först väljs rätt intervall utifrån medarbetarens ålder eller den aktuella timkostnaden. Därefter används intervallets procent eller kronor. Resultatet blir olika beroende på om tillägget är kopplat till en lönegrupp eller används som en konstant i en kostnadsregel.
Start- och slutdatum ingår i giltighetsintervallet. Ett tomt slutdatum visas som öppet, men dagens beräkning behandlar det som giltigt till och med den 1 januari 2100. Medarbetarens ålder och tilläggets giltighet bedöms på den dag som kostnaden beräknas, inte på dagen då inställningen öppnas.
- Ålder jämför med medarbetarens fyllda hela år på beräkningsdagen.
- Timlön jämför med den löpande timkostnaden innan just detta tillägg läggs på.
Intervallens båda gränser ingår. De får ha luckor men får inte överlappa eller dela samma gränsvärde. Ett värde som ligger utanför alla relevanta intervall ger normalt inget tillägg.
När tillägget väljs i Tillägg på timlön i en lönegrupp gäller följande:
- Ålder + Procent: hela den aktuella timkostnaden multipliceras med procentsatsen i rätt åldersintervall.
- Ålder + Kronor: det fasta beloppet i rätt åldersintervall läggs till.
- Timlön + Procent: procentsatsen räknas progressivt. Helt passerade intervall bidrar fullt och intervallet som innehåller timkostnaden bidrar för den del som ligger inom intervallet.
- Timlön + Kronor: det fasta beloppet i intervallet som innehåller timkostnaden läggs till.
Kronbelopp läggs på först. Procenttillägg räknas därefter i sparad ordning på den löpande timkostnaden. Två procenttillägg summeras därför inte bara som procentenheter; de kan räknas på ett värde som redan har höjts.
När ett lönetillägg infogas i en kostnadsregels formel levererar det ett värde till formeln:
- Procent för ålder levereras som decimal, exempelvis 10 % som 0,10.
- Kronor levereras som det fasta beloppet i rätt intervall.
- Procent för timlön levereras som procentsatsen i det aktuella intervallet, inte som lönegruppens progressivt ackumulerade belopp.
Formeln bestämmer sedan om konstanten ska multipliceras, adderas eller användas på annat sätt. Samma lönetillägg kan därför ge ett annat numeriskt resultat i en kostnadsregel än i en lönegrupp.
När ett tillägg sparas uppdateras beräkningsunderlaget för lönegrupper och kostnadsregler. Befintliga kopplingar finns kvar. Historiska kostnadssaldon skrivs inte om enbart för att definitionen ändras; de påverkas först om berörda datum räknas om.
- Giltighetsdatum avgör om tillägget får användas på dagen.
- Ålder eller timkostnad avgör vilket intervall som träffas.
- Procent eller kronor avgör hur intervallets värde tolkas.
- Lönegrupp eller kostnadsregel avgör beräkningsmetoden.
- Ordningen mellan tillägg påverkar lönegruppens löpande timkostnad.
- Omräkning avgör om en ändrad definition slår igenom på redan beräknade datum.
Dagens beräkning avrundar sparade decimalgränser till heltal när underlaget läses. I en kostnadsregel kan den föregående procentsatsen dessutom ligga kvar vid nästa intervalls nedre gräns, i en lucka och ovanför sista intervallet. Prova därför exakta gränsvärden, värden mellan intervall och ett värde ovanför sista intervallet.
Timkostnaden är 150 kronor. Intervallen är 0–100 med 10 % och 101–200 med 20 %. Det första intervallet bidrar med 10 kronor. Det andra bidrar i det verifierade exemplet med 49 × 20 % = 9,80 kronor. Tillägget blir 19,80 kronor och timkostnaden 169,80 kronor.
För timkostnad 150 levererar samma tillägg i stället konstanten 0,20 till formeln. Formeln timkostnad × lönetillägg ger då 30 kronor. Det är inte samma beräkningsmodell som lönegruppens 19,80 kronor.
- Lönetillägg beskriver fälten, intervallen och hur definitionen underhålls.
- Lönegrupper väljer tillägg som ska byggas in i timkostnaden.
- Kostnadsregler använder tillägget som en namngiven formelkonstant.
- Konfigurera kostnadsregler och lönegrupper beskriver arbetsflödet och kontrollen av resultatet.
Nej. Det ändrar kostnadsberäkningen, inte grundlönen i anställningsavtalet.
Lönegruppen räknar fram ett påslag på den löpande timkostnaden. Kostnadsregeln får i stället en konstant som används enligt formeln.
Att spara definitionen startar inte i sig en historisk omräkning. Kontrollera om de berörda datumen ska räknas om och avgränsa omräkningen noggrant.