Timeplan använder registrerad sjukfrånvaro och avvikelsekodens inställningar för att bygga en sjukperiod. Karensen räknas som 20 procent av anställningens veckoarbetstid och kan fördelas över flera sjukdagar. När karensen är fylld går återstående sjukfrånvaro till det vanliga sjukkontot och efter avvikelsekodens sjukperiod till kontot för försäkringskassan.
En sjukdomskod behöver ha typen Sjukdom för att ingå i Timeplans sjukberäkning. Heldagsfrånvaro använder dagens planerade arbetstid som underlag. Deldagsfrånvaro registreras som en tidsmängd eller en fast procentsats och förkortar inte arbetspasset automatiskt.
När deldagsfrånvaro använder en fast procentsats räknas tiden från anställningens veckoarbetstid, normalt fördelad över fem dagar. Procentsatsen dras alltså inte automatiskt från längden på just dagens arbetspass.
Avvikelsekodens Återinsjuknande anger hur långt tillbaka Timeplan söker efter tidigare sjukfrånvaro. Sökningen använder kalenderdatum. Lediga dagar mellan två registrerade sjukdagar bryter därför inte automatiskt sambandet.
När en tidigare sjukdag har hittats påverkar systeminställningen Land hur sjukdagens nummer fortsätter. För Norge fortsätter numreringen från den tidigare registrerade sjukdagen utan att lägga till de mellanliggande kalenderdagarna. För övriga länder räknas kalenderdagarna i mellanrummet med. Själva sökintervallet för återinsjuknande mäts däremot i kalenderdatum i alla länder.
När både hel- och deldagskoden avser sjukdom används heldagskoden för att bestämma sjukperioden. Datumet räknas inte dubbelt som två sjukdagar, men de två frånvarotiderna behandlas var för sig. Kontrollera därför att samma tid inte har registrerats två gånger.
Karensgränsen är 20 procent av anställningens veckoarbetstid. Tid som redan har lagts på Karenskonto inom samma sjukperiod räknas av innan nästa sjukdel behandlas.
Om det saknas tid på Karenskonto skapas inte ett korrekt karensresultat. Ett oväntat felmeddelande om enhet behöver också utredas mot det valda kontot; byt inte frånvarokod för att kringgå felet.
När karensen är fylld går resterande sjukfrånvaro till avvikelsekodens vanliga Konto så länge datumet ligger inom kodens Sjukperiod. Efter den gränsen används Konto försäkringsk..
Om kontot för försäkringsperioden saknas behålls inte det vanliga sjuksaldot efter gränsen. Kontrollera därför både sjukperiodens längd och alla tre kontoval när senare dagar saknar förväntat resultat.
Sjukfrånvaro ger inte automatiskt OB. Tiden behöver överlappa en OB-regel och regeln behöver ha ett Sjukkonto/kontoregel som ger resultat.
- Under sjukperiod behåller sjuk-OB under arbetsgivarperioden, men inte för karensdelen eller tiden efter sjukperiodens gräns.
- Alla dagar låter sjuk-OB ingå även för dessa delar när OB-regelns övriga villkor är uppfyllda.
- Frånvarokodens typ avgör om registreringen behandlas som sjukdom.
- Heldag eller del av dag avgör hur tidsunderlaget tas fram.
- Veckoarbetstiden bestämmer karensens omfattning och underlaget för procentangiven deltid.
- Återinsjuknande avgör om en tidigare sjukdag hör till samma period.
- Karenskonto, Konto och Konto försäkringsk. bestämmer var de olika delarna sparas.
- Sjukperiod avgör när den senare kontovägen börjar användas.
- OB-regelns sjukval avgör om sjukfrånvaron dessutom ger sjuk-OB.
Exempel: Medarbetaren har 40 timmars veckoarbetstid, vilket ger åtta timmars karens i Timeplans beräkning. Tre sjukfrånvarotimmar första dagen förs till karenskontot. Nästa sjukdag används först fem timmar för att fylla karensen. Återstående sjukfrånvaro den dagen går till det vanliga sjukkontot när övriga villkor är uppfyllda.
Exempel: En sammanhängande sjukperiod går över en ledig dag. Kalenderdagen kan ingå när sjukdagens nummer bestäms, men utan planerad eller registrerad sjukfrånvarotid behöver dagen inte få ett sjuksaldo.
- Avvikelsekoder innehåller sjuktyp, återinsjuknande, sjukperiod och kontoval.
- Stämplingar och saldon visar dagens registrering, saldon och beräkningsmeddelanden.
- Hantera sjukdom, karens och vård av barn beskriver hur frånvaron registreras och följs upp.
- OB-regler styr sjuk-OB vid berättigade klockintervall.
- Avvikelserapporter använder egna rapporturval och ska inte jämföras med dagens saldon utan att underlagen först stäms av.
Karensen har en bestämd omfattning på 20 procent av veckoarbetstiden. Om första dagens sjukfrånvaro är längre än det återstående karensutrymmet går resten vidare till det vanliga sjukkontot.
Första dagen innehöll inte tillräckligt många sjukfrånvarotimmar för att fylla gränsen. Timeplan drar av den redan registrerade karenstiden och fortsätter inom samma sjukperiod.
Kontrollera att sjukfrånvaron överlappar OB-intervallet, att sjuk-OB är tillåten för rätt del av sjukperioden och att OB-regelns sjukkonto eller kontoregel ger ett resultat.